Farväl mina vänner!

Att skiljas är att dö en smula.... fan, det låter ju riktigt vackert! Var kan jag ha läst det? I alla fall så vill jag på detta sätt tacka er som har följt mina skriverier i bloggosfären och även tacka för alla trevliga inlägg. Men, och detta är poängen med detta mitt sista inlägg, allting har en ända (men korven den har två). Dagen till ära lämnar jag bloggosfären för att koncentrera mina krafter på en mera konstruktiv sysselsättning. Visst har bloggandet givit mycket i form av nya kontakter och intressanta diskussioner men samtidigt så är det bara att konstatera att det tar tid att blogga. Tid kan aldrig återvinnas. Är det då vettigt att lägga så mycket tid på att sitta framför sin dator och skriva inlägg samt läsa vad andra skriver?

Jag har kommit fram till att bloggandet trots allt vad det givit mig är en sysselsättning som tar alldeles för mycket av min tid. Det är helt enkelt inte vettigt att fortsätta på detta sätt. Liksom många har blivit beroende av webben så är även bloggandet en potentiell hälsorisk. När får vi läsa om avvänjningskliniker för bloggare? Vem blir den förste/a att blogga ihjäl sig?

Visst gör det ont när bloggar brister. Men nu är det dags för mig att ge mig ut i verkligheten och skaffa mig ett liv.

Tack alla för intresset. Lev väl!