Ett klassiskt argument för astronomiska chefslöner och bonussystem brukar vara att svenskt näringsliv måste hävda sig i förhållande till utländska aktörer och vara beredda att betala bra för att få de bästa. Men det bästa är tydligen inte tillräckligt, enligt AB. Mer än vartannat bolag som haft bonusprogram har gått sämre än konkurrenterna i samma bransch, visar en undersökning som presenteras i SVT:s Agenda. Då kan man fråga sig om detta är vettigt investerade pengar. Vad tillför egentligen dessa välbetalda toppkrafter?
Onekligen är de bra säljare. I alla fall när det gäller att sälja in sin egen person. Men för arbetsgivaren verkar det inte vara någon lysande affär. Varför inte i stället tillämpa ett renodlat provisionssystem för cheferna där ersättningen kopplas till konkreta resultat? Det nuvarande systemet ger ju mera associationer till förtäckt socialhjälp, där existensmaximum tillämpas i stället för existensminimum.
Ingenting är nytt under solen. Var och en står sig själv närmast. I näringslivet, lika väl som i politiken.
måndag, mars 10, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar