En riktig lokalradio

I en artikel om Skärgårdsradion som startade sommaren 2007 tar skribenten Juan Flores upp närradiomediet under rubriken ”Företag vill åt billig närradio”. Den röda tråden i artikeln är att företag via bulvanföreningar kan sända radio och därmed tjäna reklampengar utan att betala koncessionsavgifter. När närradion tillkom presenterades den som en ”eterns stencilapparat” och var alltså tänkt för att idéella föreningar skulle nå ut med sitt budskap.

Det hör till saken att även flera så kallade PLR-stationer, vilka alltså betalar en koncessionsavgift, i vissa distrikt använt sig av närradiosändare för att kunna sända sina program under åren. Men även flera lokala radiostationer har kommit till, där verksamheten med hänsyn til lagstiftningen måste drivas inom ramen för en förening. Däremot kan program och reklam produceras av andra aktörer och professionella säljbolag anlitas.

Nu är frågan: är detta något förkastligt? För vem ska radiomediet vara till? Det är bara att konstatera att många program under kategorin ”eterns stenciler”, d v s föreningsinformation, varit så erbarmligt tråkiga och amatörmässiga att knappt ens de närmast sörjande velat lyssna. Visst har det funnits – och finns – många duktiga programmakare och entusiaster som jobbat med närradio. Många har gått från närradio til PLR eller till och med SR. Men den lokala radion – vart tog den vägen?

Det torde vara en omöjlighet för ett företag som vill göra kommersiell radio för ett glesbygdsdistrikt att anställa personal, producera program och utöver STIM- och NCB-avgifter betala en koncessionsavgift. Reklamunderlaget är inte tillräckligt stort. Den nuvarande närradion är däremot en möjlighet att verkligen skapa en riktig lokalradio för ett område. Detta har även gjorts på många håll i landet, ofta initierat av radioentusiaster. En lokal radio har unika möjligheter att skapa en relation med sina lyssnare och att fylla programmen med ett innehåll där SR inte har någon möjlighet att hänga med vad gäller lokala nyheter och inslag, lokala reportage etc.

På många ställen i landet finns bara en bärvåg på närradiofrekvenserna eller kanske till och med en ton. Kanske har man några timmars sändningar från en förening eller en kyrka per vecka men sedan händer inte så mycket mera. Hur många lyssnare attraherar en sådan radio? Tänk däremot om det fanns lokala sändningar på samma kanal. Program producerade för närområdet, igång från morgonen när folk äter frukost och åker till jobbet fram till kvällen när TV tar över. Detta har fungerat på många håll och fortsätter att fungera, trots en ofta skraltig ekonomi. Är det denna resurs man nu vill ta ifrån radiolyssnarna? Är det inte bättre att närradiofrekvenser används på ett konstruktivt sätt i stället för att bara ligga tysta större delen av tiden?

PLR, rixtöntarna och andra låter precis likadant över hela landet. Det lokala i dessa sammanhang är reklamspottarna. Dessutom är programmen tänkta för att göras så billigt som möjligt, mot bakgrund av omkostnaderna. Med andra ord inga större satsningar på lokala inslag.

Är du nöjd med en muzak-jukebox och ett flamsprogram på morgonen? Eller skulle du vilja ha en lokal radiokanal där du bor, som bevakade din hembygd och spelade musik som folk ute i stugorna vill höra? Har du någonsin tänkt på frågan?

Möjligheten finns ännu. Men hur länge till?