Bloggdio Vita Huset, femte testsändningen

Aktuella nyhetsrubriker: Våldtäktsdömd 42-åring anhölls i natt efter förhör om försvunna Engla, 10 år. Mannen är tidigare dömd för våldtäkt och nekar till brott.
Olofströms kommun vill tvångsdrogtesta unga. Kommunen hoppas att drogtesterna ska kunna införas redan till höstterminen.
Månadsbetalning för trängselskatt kan bli verklighet redan i höst. I morgon väntas riksdagen besluta om nya enklare betalningsrutiner.

Läs mera på Aftonbladet.se.

Välkommen till Bloggdio Vita Huset med RonnyBGoode! Jodå Gubben, visst är ”Gamla Nordsjön” ett guldkorn som försvarar sin plats i musikhistorien. Och Harry är ju alltid Harry. Så jag tycker att vi börjar dagens bloggdiotestsändning med att släppa fram Harry Brandelius med ett av sina odödliga nummer, alldeles speciellt för en alldeles särskild Gubbe vid Rämen:.



Visste ni förresten att Harry Brandelius under en period var diskjockey på Radio Nord? ”Harry på däck” hette programmet men det blev tyvärr aldrig någon större succé.

Ja, visst går det att kombinera gammalt och nytt. Rockvideo med Harry Brandelius tänkte man väl knappast på när ”Nordsjön” första gången lanserades. Såväl ABBA som Helan & Halvan uppskattas ju fortfarande av många och här kommer ytterligare ett exempel på hur man kan kombinera gammalt och nytt.



Hur vore det med lite Vilda Västern-nostalgi på detta? Filmen ”Rio Bravo” hade premiär i Sverige den 2 november 1959. För regin svarade Howard Hawks och i rollerna såg vi bland annat John Wayne, Dean Martin och Ricky Nelson. I filmen förekom även två sånginslag och det ena kommer här: ”Get along home Cindy, Cindy” med Ricky, Dean och Walter Brennan.



Ricky Nelson var på 50-talet en av de rockare som försökte ta upp kampen med Elvis och även om han aldrig nådde riktigt ända till toppen så blev hans karriär ändå mycket framgångsrik. Många tyckte att Elvis’ stjärna dalade när han under 60-talet främst ägnade sig åt att spela in vad som ansågs som B-filmer. Men 1968 var han tillbaka där han borde vara – på scenen:



En låt skriven av Jimmy Reed som själv hade en hit med den 1960. Dessutom en låt som otroligt många artister har gjort covers på.

Mera musik! Ett band som nästan blev lika stora som the Rutles var ju the Beatles. Men här ser vi the Rutles framföra sin ”Hold my hand” live i Ed Sullivan Show, på begäran av Christer:



Ack ja, nog är det något visst med denna Liverpoolpop…. Vi avslutar denna test med att minnas Lee Hazlewood som här tillsammans med Nina Lizell framför ett spår från filmen ”A cowboy in Sweden” som heter ”Leather & lace”. Välkommen åter och fortsätt att skicka in önskningar!

”Carola är blåst”

Ja, det är inte jag som påstår det. Utan en viss Gert Fylking, som bland annat kallar sig journalist. Fylking - det trodde jag var en travtränare? Och hur journalistik och Radio Rix går ihop är för mig en gåta. Men denne G Fylking har tydligen i kraft av sin bakgrund som skådespelare insett vikten av timing för att exponera sin egen person. Hans "Äntligen!" vid offentliggörandet av nobelpristagaren i litteratur är ett perfekt exempel på personlig marknadsföring. Det gäller att synas och höras till varje pris, om det så handlar om att släppa väder i direktsändning eller strippa under Nobelmiddagen. Vilket intryck man får av personen spelar mindre roll. Det är bättre att få negativ publicitet än ingen alls.

Kanske är detta symptomatiskt för vår tids kommersiella medier. Det gäller att slå åt alla håll, vara plump och burdus, gärna med en underlivsfokusering. När gick det snett? Började alltihop med Stenbecks pruttomaner i direktsänd TV? Ja, men det gick ju hem. Packet köpte det! Då är det bara att gå vidare. Den ena dokusåpan efter den andra. Mera brudar! Mera sex! Förnedring. Mera förnedring! Det är ju vad folk vill ha. Där sitter sen menigheten fånigt flinande framför burken med ölburken i hand och trivs. Hö hö. häftigt! Den där Fylking / Schulman / Ashberg är allt bra jäla cool! Och annonsörerna strömmar till. Men för att allt ska rulla på friktionsfritt så måste profilerna själva synas i medierna. Syns Fylking i något sammanhang, om så iklädd en apdräkt utanför Riksdagshuset, så dras förstås lyssnarna till Radio Rix.

Alex Schulman, ja. Måste väl vara Allans grabb? Först gör han sig ett namn genom att slå vilt mot allt och alla genom att sprida elakheter via sin blogg och gör sedan avbön från alltihop. Elakheter och förnedring - det älskar ju alla! Ett säkert sätt att synas och profilera sitt namn. Att sedan ta avstånd från allt man skrivit måste ju vara ett bra sätt att vinna sympati. Den där Schulman är nog rätt snäll ändå.

Ack ja, vad vore väl Radio Rix utan Fylking? En förbaskat tråkig radiokanal.Nu är den bara tråkig.
Vad sägs om att ringa Radio Rix nu meddetsamma och önska en Beatleslåt? Eller kanske något med Carola....

I've got the blues

Ja, denna söndag är faktiskt riktigt vacker. Solig och fin. Visserligen något blåsig, men det gör ju att marken torkar upp desto fortare. Någon grad under nollan. Morgonpromenaden blev något sen idag – det blev mera en förmiddagspromenad. Men riktigt skönt att komma ut och röra på sig.
Idag skulle blueslegenden Elmore James ha fyllt 90 år om han hade levat. Men han uppnådde bara hälften av denna ålder då han avled vid fyllda 45 den 23 maj 1963. Många andra gamla bluesmusiker och även senare dagars artister har influerats av denne bluesman. Namn som Jimi Hendrix, Eric Clapton och Brian Jones. Kanske är hans mest kända låt Dust my broom – en riktig klassiker i genren. Det lustiga är att det fortfarande råder oenighet om vem som egentligen skrev denna låt, Elmore eller Robert Johnson. Klart är i alla fall att Robert Johnson var en av Elmores stora influenser.
En annan stor influens för Elmore var whisky och han var själv en flitig lönnbrännare. Det är troligt att denna överdrivna alkoholkonsumtion var en bidragande orsak till hans alltför tidiga död. Men han var synnerligen produktiv och har influerat många andra, särskilt slidegitarrister. I Beatleslåten For you blue från albumet Let it be kan vi höra John Lennon spela slidegitarr med hjälp av en patronhylsa och i texten omnämns också Elmore.
Ja, grattis då, Elmore. Jag kan tänka mig att det är bra drag där uppe i himlen eller var du nu befinner dig. Fattas bara annat, med sådana musiker...