Dags igen för en vinyltävling!

Det är tisdag den 15 april och idag blir Ona sju år. Stora damen, alltså! Jag har uppvaktat med ett stort märgben och just nu ligger hon och kopplar av under bordet i ”blogghörnan”.

Vad sägs om att fira våren med en vinyltävling? Ni behöver bara besvara tre enkla frågor och mejla svaren till mig senast onsdagen den 30 april. Följande priser lottas ut:

1. Vinylskivor för 500 kr
2. Vinylskivor för 300 kr
3. Vinylskivor för 200 kr

Portot ingår och ni som vunnit kan fritt plocka skivor för aktuellt belopp ur listorna på http://www.rock.x.se/ Vill ni dessutom köpa mera skivor utöver vinstgränsen så får ni även dessa portofritt i en och samma sändning.

Därmed över till frågorna:

- Vad hette skivmärket där Elvis Presley gjorde sina första inspelningar?
- I vilken stad var detta skivbolag beläget?
- Vilken svensk psalm har sjungits in av Elvis och hur lyder den engelska titeln?

Mejla dina svar senast onsdagen den 30 april.


Läs även andra bloggares åsikter om vinylskivor, Elvis, nostalgi

Bloggdio Vita Huset, femte testsändningen

Aktuella nyhetsrubriker: Våldtäktsdömd 42-åring anhölls i natt efter förhör om försvunna Engla, 10 år. Mannen är tidigare dömd för våldtäkt och nekar till brott.
Olofströms kommun vill tvångsdrogtesta unga. Kommunen hoppas att drogtesterna ska kunna införas redan till höstterminen.
Månadsbetalning för trängselskatt kan bli verklighet redan i höst. I morgon väntas riksdagen besluta om nya enklare betalningsrutiner.

Läs mera på Aftonbladet.se.

Välkommen till Bloggdio Vita Huset med RonnyBGoode! Jodå Gubben, visst är ”Gamla Nordsjön” ett guldkorn som försvarar sin plats i musikhistorien. Och Harry är ju alltid Harry. Så jag tycker att vi börjar dagens bloggdiotestsändning med att släppa fram Harry Brandelius med ett av sina odödliga nummer, alldeles speciellt för en alldeles särskild Gubbe vid Rämen:.



Visste ni förresten att Harry Brandelius under en period var diskjockey på Radio Nord? ”Harry på däck” hette programmet men det blev tyvärr aldrig någon större succé.

Ja, visst går det att kombinera gammalt och nytt. Rockvideo med Harry Brandelius tänkte man väl knappast på när ”Nordsjön” första gången lanserades. Såväl ABBA som Helan & Halvan uppskattas ju fortfarande av många och här kommer ytterligare ett exempel på hur man kan kombinera gammalt och nytt.



Hur vore det med lite Vilda Västern-nostalgi på detta? Filmen ”Rio Bravo” hade premiär i Sverige den 2 november 1959. För regin svarade Howard Hawks och i rollerna såg vi bland annat John Wayne, Dean Martin och Ricky Nelson. I filmen förekom även två sånginslag och det ena kommer här: ”Get along home Cindy, Cindy” med Ricky, Dean och Walter Brennan.



Ricky Nelson var på 50-talet en av de rockare som försökte ta upp kampen med Elvis och även om han aldrig nådde riktigt ända till toppen så blev hans karriär ändå mycket framgångsrik. Många tyckte att Elvis’ stjärna dalade när han under 60-talet främst ägnade sig åt att spela in vad som ansågs som B-filmer. Men 1968 var han tillbaka där han borde vara – på scenen:



En låt skriven av Jimmy Reed som själv hade en hit med den 1960. Dessutom en låt som otroligt många artister har gjort covers på.

Mera musik! Ett band som nästan blev lika stora som the Rutles var ju the Beatles. Men här ser vi the Rutles framföra sin ”Hold my hand” live i Ed Sullivan Show, på begäran av Christer:



Ack ja, nog är det något visst med denna Liverpoolpop…. Vi avslutar denna test med att minnas Lee Hazlewood som här tillsammans med Nina Lizell framför ett spår från filmen ”A cowboy in Sweden” som heter ”Leather & lace”. Välkommen åter och fortsätt att skicka in önskningar!

Elvis’ staket - och mycket annat

Idag tog det tid att komma ut i bloggosfären. Bredbandet var inte riktigt med på noterna men efter en stunds övertalning med lock och pock så besinnade sig äntligen elektronerna och började samarbeta så att alla bitar kunde skickas åt rätt håll.
Det är blåsigt och grått ute på Svartsjölandet idag men morgonpromenaden är avverkad. Det är ju tur att skogen finns – den skyddar åtminstone något. Nej, dagar som denna är det inte utan att man längtar till ett varmare och soligare klimat.
I somras åkte jag runt tillsammans med en god vän i Tennessee och vi träffade då bland annat Elvis’ närmaste granne i Memphis. En trevlig, pensionerad lärarinna som hade mycket kul att berätta om legenden. Bl a om när han skulle bygga ett högre staket och skänkte henne det gamla till ved. I sann amerikansk företagaranda har hon sågat till bitar av staketet och säljer dem till Elvisentusiaster från när och fjärran. Med äkthetsintyg utfärdat av henne själv! Jag undrar just hur hon gör när brädhögen en dag tar slut? Köper hon in mera skräpvirke och fortsätter hanteringen?
Det är fantastiskt att någon så långt efter sin död kan fortsätta att influera andra människor så som Elvis. Men tydligen har han tillfört något i mångas liv. Rört vid känslor. Kanaliserat människors drömmar och blivit en symbol för vad många drömmer om men inte tror sig om att kunna uppnå. Ändå söker vi alla fåfängt vidare. Jobbar vidare. Mot vad?
Visst kan man tycka att det är själva resan som är värt mödan. Sökandet har sina poänger. Vi rider bort över prärien mot solnedgången, i det ständiga sökandet efter lyckan. Denna bild har alltid varit mycket populär i film- och musiksammanhang. Kan det bero på att den speglar något av vår inneboende längtan? Rör vid vårt innersta jag. Det är lustigt hur vissa bilder, vissa företéelser kan beröra så många människor, oberoende av kulturella och andra bakgrunder.
Som Elvis. Tydligen lyckades han pricka in den minsta gemensamma nämnaren hos otroligt många människor. Detta skapade hans succé.
Dags för en kopp kaffe!