Teori är en sak, praktik en annan lär vi oss av AB. Men vem väntar sig egentligen att det nya frälset politikerna ska leva som de lär? När man väl kommit i åtnjutande av maktens fördelar så tenderar idealismen att liksom glömmas bort. I själva verket så är ju tåget ett perfekt ressätt för den som vill få lite arbete gjort under resan. Dessutom får ju de folkvalda se mera av det land som de är med och styr. Kanske träffar de till och med några av sina väljare under resan. Eller är det just det som avskräcker? Nåja, ge dem då en egen konferensvagn med minibar, trådlöst bredband och bekväma fåtöljer. Sedan är frågan om tåget verkligen är det miljövänligaste alternativet. Enligt ett ”avslöjande” i Aftonbladet är det inte alls så.
Kan man kanske tänka sig att politikerna satsar på häst och vagn i stället? Då vinner man många fördelar. En folklig framtoning. Mindre stress. Ett miljövänligt och naturnära transportsätt. Ja, varför inte?
Visar inlägg med etikett tåg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett tåg. Visa alla inlägg
lördag, februari 16, 2008
torsdag, februari 07, 2008
En man steg av tåget
"En man steg av tåget" är en klassisk film från 1955 med storheter som Spencer Tracy, Robert Ryan, Ernest Borgnine och Lee Marvin bland andra. Den handlar om hur en främling kommer till den lilla staden ute på prärien för att göra upp med historien. På den tiden stannade tågen lite varstans, inte bara på prärien utan även i Sverige. Men ska man idag ta sig till Länghem så är det andra färdmedel som gäller. Själv steg jag av tåget inte på prärien men väl i Alingsås, för vidare befordran med buss till Borås och därifrån bil.
Länghem är en liten ort i Tranemo kommun och ligger längs ”Kust till Kustbanan” Karlskrona-Göteborg. Men tågen stannar inte längre här och på den gamla järnvägsstationen säljs inte längre några biljetter. Vad skulle Spencer Tracy ha gjort i Länghem om han kunnat kliva av här? Kanske ett besök på Länghems pizzeria som ligger nära järnvägen och bland annat har en kebab som kan rekommenderas. En gång fanns i Länghem ett stadshotell som numera är borta. Här kunde i alla fall Spencer fått sig en whisky medan han väntade på den slutliga uppgörelsen. Den stund när vad historien försökt att gömma skulle uppdagas och en fruktansvärd sammansvärjning skulle avslöjas. Ja, nu var det ju inte i Länghem men ni förstår vad jag menar. I alla fall står en trevlig staty föreställande en häst och några barn i en liten park i samhället. Här finns en kyrka vars fasad är i behov av uppfräschning. Stadshotellet är som sagt ett minne blott så jag får övernatta tillsammans med en iller. En riktigt trevlig liten krabat som älskar att krypa inuti rör, bita folk i tårna och leka med datorer. Men lyckligtvis kan whisky fortfarande fås i Länghem.
Länghem är en liten ort i Tranemo kommun och ligger längs ”Kust till Kustbanan” Karlskrona-Göteborg. Men tågen stannar inte längre här och på den gamla järnvägsstationen säljs inte längre några biljetter. Vad skulle Spencer Tracy ha gjort i Länghem om han kunnat kliva av här? Kanske ett besök på Länghems pizzeria som ligger nära järnvägen och bland annat har en kebab som kan rekommenderas. En gång fanns i Länghem ett stadshotell som numera är borta. Här kunde i alla fall Spencer fått sig en whisky medan han väntade på den slutliga uppgörelsen. Den stund när vad historien försökt att gömma skulle uppdagas och en fruktansvärd sammansvärjning skulle avslöjas. Ja, nu var det ju inte i Länghem men ni förstår vad jag menar. I alla fall står en trevlig staty föreställande en häst och några barn i en liten park i samhället. Här finns en kyrka vars fasad är i behov av uppfräschning. Stadshotellet är som sagt ett minne blott så jag får övernatta tillsammans med en iller. En riktigt trevlig liten krabat som älskar att krypa inuti rör, bita folk i tårna och leka med datorer. Men lyckligtvis kan whisky fortfarande fås i Länghem.
Den som vill veta mera om Länghem kan titta in på http://www.langhem.se/ Själv ska jag gå till sängs för att i morgon resa vidare. Inte med tåg dock.
Etiketter:
Länghem,
nostalgi,
Spencer Tracy,
tåg,
wjhisky
lördag, februari 02, 2008
Ska folk på landet åka häst och vagn?
Klimatberedningen föreslår ytterligare höjning av bensinskatten, skriver Aftonbladet. Ja, säkert kan detta få någon i tätorterna att ställa bilen och i stället åka kommunalt. Det är också väldigt lätt för politiker som bor i innerstan och har bekvämt gång- och taxiavstånd till Café Opera att medverka till beslut som detta. Den som bor i norrländsk glesbygd och kanske pendlar tjugo mil eller mer per dag till sitt arbete har nog svårare att inse fördelarna med förslaget.
Vilka alternativ finns för glesbygdsbor när kollektivtrafik saknas? Samåkning? Ja, om det är möjligt görs detta säkert redan idag för att kapa kostnader. Men oftast är bilen en förutsättning för att kunna ta sig till jobbet.
Det fanns en idyllisk tid när folk färdades med häst och vagn och små lokala järnvägar sammanband många mindre orter. Man handlade sina varor i en liten lokal lanthandel som fanns i varje by och dit kunde man antingen cykla eller åka spark på vintern. Ja, man kan tycka att det verkar riktigt rofyllt och stressfritt. Men idag ser verkligheten annorlunda ut. Infrastrukturen byggdes upp baserad på landsvägstransporter och billig olja. De små smalspåriga lokalbanorna lades ner. Det fanns inte längre kundunderlag för den lokala lanthandeln och ingen kunde längre försörja sig på ett litet hemman med ett par kor och någon åkerlapp. Alla måste in till centralorten! Vi flytt int! var en stolt paroll bland många som kämpade emot in i det sista. Men förgäves.
Vad tycker politikerna? Behöver vi egentligen landsbygden? Ja, ibland undrar man. Visst är klimathotet en viktig fråga. Men löser vi problemet med hjälp av ekonomiska incitament? De välbeställda kan lugnt fortsätta att åka bil även om de förstås knorrar. Men de har ju råd. För många som lever under små ekonomiska omständigheter kan alltför stora bensinskattehöjningar bli strået som knäcker kamelens rygg. Det är problemet med alla typer av ekonomiska påtryckningsmedel: det drabbar alltid de svaga i samhället.
Vad är då alternativet för glesbygdsborna? Ökade bilavdrag på landsbygden? Jaha, och hur löser det klimatproblemet? Dessutom måste ju ändå pengarna läggas ut. Differentierade bensinpriser och skattesatser för bilar så att det blir billigare att använda bilen i glesbygd? Det vore en idé men vem vågar föreslå det och hur skulle en sådan reform administreras? Förbättrade kommunikationer i glesbygden? Är det realistiskt att tro att detta går att genomföra till rimliga kostnader så att alla ställa sina bilar hemma?
Nej, alla kan inte sitta hemma i sin stuga och jobba via bredband. Några måste ta sig tjugo mil till jobbet på pappersbruket. Ja, men flytta då om det är så svårt! menar politikerna.
Jag undrar i mitt stilla sinne om arkitekterna bakom detta förslag gjort någon konsekvensanalys av skattehöjningen. Eller är detta ett logiskt led i utarmningen av landsbygden? Är tanken att den svenska glesbygden framledes ska befolkas av tyska fritidsboende som jagar svenskt vilt och plockar med sig varningsskyltarna för älg hem till Hamburg och Frankfurt för att få nya bord till gillestugan? Lägg därtill att Arbetsförmedlingen i allt högre grad jagar sina arbetssökande med blåslampa och ställer krav på att flytta dit jobben finns. Vore det inte enklare att ge arbetslösa i glesbygd en medborgarlön som kompensation för att de stannar kvar i sin hembygd och hjälper till att hålla landskapet öppet och infrastrukturen igång? Eventuellt med en maxkvot för bilkörning för att medverka till en bättre miljö.
Ja, inte är det någon enkel fråga. Men en chockhöjd bensinskatt är definitivt fel väg att gå.
Vilka alternativ finns för glesbygdsbor när kollektivtrafik saknas? Samåkning? Ja, om det är möjligt görs detta säkert redan idag för att kapa kostnader. Men oftast är bilen en förutsättning för att kunna ta sig till jobbet.
Det fanns en idyllisk tid när folk färdades med häst och vagn och små lokala järnvägar sammanband många mindre orter. Man handlade sina varor i en liten lokal lanthandel som fanns i varje by och dit kunde man antingen cykla eller åka spark på vintern. Ja, man kan tycka att det verkar riktigt rofyllt och stressfritt. Men idag ser verkligheten annorlunda ut. Infrastrukturen byggdes upp baserad på landsvägstransporter och billig olja. De små smalspåriga lokalbanorna lades ner. Det fanns inte längre kundunderlag för den lokala lanthandeln och ingen kunde längre försörja sig på ett litet hemman med ett par kor och någon åkerlapp. Alla måste in till centralorten! Vi flytt int! var en stolt paroll bland många som kämpade emot in i det sista. Men förgäves.
Vad tycker politikerna? Behöver vi egentligen landsbygden? Ja, ibland undrar man. Visst är klimathotet en viktig fråga. Men löser vi problemet med hjälp av ekonomiska incitament? De välbeställda kan lugnt fortsätta att åka bil även om de förstås knorrar. Men de har ju råd. För många som lever under små ekonomiska omständigheter kan alltför stora bensinskattehöjningar bli strået som knäcker kamelens rygg. Det är problemet med alla typer av ekonomiska påtryckningsmedel: det drabbar alltid de svaga i samhället.
Vad är då alternativet för glesbygdsborna? Ökade bilavdrag på landsbygden? Jaha, och hur löser det klimatproblemet? Dessutom måste ju ändå pengarna läggas ut. Differentierade bensinpriser och skattesatser för bilar så att det blir billigare att använda bilen i glesbygd? Det vore en idé men vem vågar föreslå det och hur skulle en sådan reform administreras? Förbättrade kommunikationer i glesbygden? Är det realistiskt att tro att detta går att genomföra till rimliga kostnader så att alla ställa sina bilar hemma?
Nej, alla kan inte sitta hemma i sin stuga och jobba via bredband. Några måste ta sig tjugo mil till jobbet på pappersbruket. Ja, men flytta då om det är så svårt! menar politikerna.
Jag undrar i mitt stilla sinne om arkitekterna bakom detta förslag gjort någon konsekvensanalys av skattehöjningen. Eller är detta ett logiskt led i utarmningen av landsbygden? Är tanken att den svenska glesbygden framledes ska befolkas av tyska fritidsboende som jagar svenskt vilt och plockar med sig varningsskyltarna för älg hem till Hamburg och Frankfurt för att få nya bord till gillestugan? Lägg därtill att Arbetsförmedlingen i allt högre grad jagar sina arbetssökande med blåslampa och ställer krav på att flytta dit jobben finns. Vore det inte enklare att ge arbetslösa i glesbygd en medborgarlön som kompensation för att de stannar kvar i sin hembygd och hjälper till att hålla landskapet öppet och infrastrukturen igång? Eventuellt med en maxkvot för bilkörning för att medverka till en bättre miljö.
Ja, inte är det någon enkel fråga. Men en chockhöjd bensinskatt är definitivt fel väg att gå.
Etiketter:
arbetsmarknad,
Bensinskatt,
bil,
glesbygd,
höjning,
kollektivtrafik,
tåg
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)