lördag, mars 15, 2008

Rätt outfit vann!

Då är saken klar! Charlotte Perrelli går vidare till Belgrad. Ja, visst skickar vi en visuellt mycket stark kandidat. Men håller låten? Spelar den någon roll?
Under kvällens Melodifestivalsändning så roade jag mig med att tidvis blunda och bara lyssna på låtarna. Ungefär som man skulle ha gjort på kristallmottagarens tid, långt före TV och Kristian Luuk. Hur utföll då resultatet? Ja, här kommer mina högst personliga reflektioner.

Charlotte Perrelli. En läckert syndig panterhona som påminner om en vit version av Tina Turner, låt vara med betydligt mera begränsade röstresurser. Mycket bra arbete av dansarna och visuellt en suverän show. Men låten – nej! Intetsägande och tråkig. Men den vann ju, så vem är jag att ha en åsikt?
Sibel. En trivsam tjej med en enorm scennärvaro. En stark låt som hade förtjänat ett bättre öde. Måste det till en massa pyroteknik och sex appeal för att nå fram i denna tävling?
Bröderna Rongedal är ett kul radarpar. Hyfsad låt, inget mer. Sången låter aningen för mycket konstlad för min smak.
Linda Bengtzing. Dansbandssångerska goes Eurovision Song Contest, med urringning och trikåer. Det roligaste i hennes framträdande var killen i kilt i dansartruppen. Annars totalt nollställt. Urtråkig låt!
Christer Sjögren. Europa?!? Du får nog vara glad om denna låt platsar i parken i Hagfors. Vad hade han i finalen att göra egentligen? Personligen tycker jag att Stefan Borsch (ni vet, han som ser ut som Hank Marvin i the Shadows) var en bra mycket bättre frontfigur i Vikingarna än Christer.
Amy Diamond. Kul tjej med Thore Skogman-glugg mellan framtänderna. Spontan och folklig och som påminner lite om Lena Zavaroni (hon med ”Ma, he’s making eyes at me”). Jag skulle ha önskat henne en bättre placering.
Sanna Nielsen. En blond huldra som stigen ur Hälsinglands urskogar även om hon är skånska. Men vilket framförande! Vilken låt! Hade jag haft något att säga till om så skulle Sanna ha fått åka till Belgrad. Här har vi Tammy Wynette’s efterträdare. Sanna, jag kommer att sitta på första parkett när du uppträder på Grand Old Opry i Nashville!
Nordman. En bra låt med deras klassiska sound. ”Bålet” i scenshowen passar faktiskt riktigt bra in här. Ja, ni borde ha nått mycket högre. Minst tvåa....
Frida. En knubbig skånska med vidhängande rappare. Definitivt ingen höjdare vare sig ljudmässigt eller visuellt. Hon fick sex poäng som tröstpoäng från Malmöjuryn och det var sex poäng för mycket.
BWO. Välproducerat, inget snack om saken! Effektfull show. Men en fullkomligt ointressant och slätstruken låt. Sedan må Alexander Bard göra hur många utspel som helst i medierna. Detta är ingen hit!

1 kommentar:

Anonym sa...

Inget för mig det där. Eftersom jag tittar in måste jag i alla fall önska dig en strålande söndag! // maluca